Mellofinalen gick av stapeln igår i Stockholm trots allt. Jag hoppas att jag har fel men
jag skulle bli förvånad om det inte bli ett synligt uppsving av COVID19-fall
om några dagar. Om inte antalet redan har ökat så mycket då att det inte längre
syns i statistiken alltså.
Jag följer noga ett internationellt gäng
smarta och kunniga människor på Twitter;
epidemologer, virologer och besläktade yrken. Och jag slås med häpnad av diskrepansen mellan
deras budskap, baserad på färskaste siffror och kunskap om viruset, och det som man får
höra från Folkhälsomyndigheten, med statsepidemolog Anders Tegnell i spetsen.
Så sent som i förrgår
påstod han att det inte finns någon lokal spridning i Sverige utan bara importerade
fall som man har bra koll på genom smittspårning.
Detta medan antalet bekräftade fall är samma som i Italien för bara två veckor sedan.
Tegnell medgav visserligen att han har missbedömt
situationen i Kina men idag fortsätter
han att argumentera mot drastiska åtgärder. Det blir inte bara aningens obegripligt när
Taiwan, Singapore och framför allt Sydkorea visar att det faktiskt går att begränsa
spridningen.
I en färsk analys
har Sverige högsta R-värde (d.v.s. hur många fall som orsakas av ett befintligt fall) av
alla länder som ingår i studien. Det ligger kring R=4 i Sverige. Sydkorea och Hubei-provinsen i Kina har däremot
lyckas pressa ner det till R=1 eller t.o.m. under. Spridningen ökar alltså inte längre där.
Exponentialkurvor är luriga och inkubationstiden gör att man hela tiden ligger efter.
Åtgärder som känns rimliga i dagens läge kommer att vara helt otillräckliga
imorgon, och det som skulle ha gjorts idag känns helt överdrivet än så länge. Men det
behöver göras ändå. Det kräver lite mod av beslutsfattarna och utsätter dem för kritiken
att överreagera. Låt oss hoppas att en överreaktion är det vi beklagar i snar framtid,
inte en situation som i Italien, orsakad av farlig tvekan.
Jag håller därför helt med DN's ledare
att det är dags att inse allvaret och inte vara rädd för att "orsaka panik". För det första är
panik inte lika farligt som man tror,
för det andra eroderar velandet förtroendet
för myndigheterna. Det förtroendet kommer att behövas snart, när sjukvården överbelastas rejält.
Slutligen, att "sparka Tegnell" är retoriskt mednat och är inte nödvändigtvis rätt åtgärd. Jag har ingen insyn
i hur mycket han själv ansvarar för budskapet och hur mycket som kommer "ovanifrån". Men
ett ändrat budskap och drastiska åtgärder behövs.
Ändring 12/3: Jag har lagt till ett "inte" i rubriken.